Den amerikanska standardiseringsorganisationen IEEE har nu antagit en första standard för så kallat Li-Fi, en teknik för att skicka data trådlöst via infarött ljus.

Li-Fi-standarden kallas för 802.11bb och tanken är att Li-Fi ska kunna användas som en ersättning eller komplement för Wi-Fi, den välkända standarden för överföring av data via radiovågor. Fördelen med Li-Fi jämfört med Wi-Fi är att Li-Fi erbjuder enormt mycket snabbare överföringshastigheter. I dagsläget snackar vi om hastigheter på upp till 224 Gbps vilket kan jämföras med kommande WiFi 7 vars maxhastighet ligger på 40 Gbps. En annan fördel, eller nackdel beroende på hur man väljer att se det, med Li-Fi är att Li-Fi-signaler inte kan ta sig igenom väggar eller annat som blockerar den infraröda sändaren.

I dagsläget finns inga konsumentprodukter för Li-Fi på marknaden men det lär antagligen dyka upp framöver. Rent teoretiskt skulle vi antagligen kunna få hypersnabba Li-Fi-lösningar inbyggda i armaturerna som belyser våra hem i framtiden. Här nedan hittas ett kort klipp om Li-Fi.

Twitter har nu börjat dela ut pengar från det intäktsdelningsprogram för annonsintäkter som man presenterade tidigare i år. Med programmet kommer twittrare som är anslutna till Twitters betaltjänst få ta del av intäkter som visas i svarstweet till deras egna tweets.

För att kunna ta del av intäkterna från Twitters annonser krävs det, förutom att användaren är ansluten till Twitter Blue, att deras tweets har fått minst fem miljoner likes eller svar de senaste tre månaderna. Twitters ägare Elon Musk skrev tidigare i år att Twitter planerar att dela ut sammanlagt 5 miljoner dollar av sina annonsintäkter till twittrare som kvalificerar sig till deras intäktsdelnings-program.

Exakt hur mycket man tjänar är oklart men det verkar inte röra sig om obetydliga summor. Brian Krassenstein, en techentreprenör och journalist med cirka 750.000 följare, skriver att han fått nästan 25.000 dollar, motsvarande över 250.000 svenska kronor, för de annonser som visats i hans svarstweets sedan i februari.

Google har visat upp en slags virtuell assistent som man kallar för en intelligent anteckningsbok vilken primärt riktar sig till studenter. Det handlar om en app som Google kallar för NotebookLM vilken väl enklast kan beskrivas som en traditionell anteckningsbok parad med en stor språkmodell.

Med NotebookLM kan användare lägga in texter och dokument och få dessa summerade av en AI, baserad på både språkmodellen som finns kopplad till appen såväl som tidigare texter och dokument som lagts in i appen av användaren själv. Google skriver om skillnaden mellan NotebookLM och en traditionell chatbot som till exempel ChatGPT eller Googles egna Bard:

"A key difference between NotebookLM and traditional AI chatbots is that NotebookLM lets you “ground” the language model in your notes and sources. Source-grounding effectively creates a personalized AI that’s versed in the information relevant to you. Starting today, you can ground NotebookLM in specific Google Docs that you choose, and we’ll be adding additional formats soon."

NotebookLM är än så länge bara tillgängligt för amerikanska användare och dessa måste ansöka om en inbjudan för att kunna testa produkten. När eller om NotebookLM kan tänkas dyka upp på marknader utanför USA finns det än så länge inga uppgifter om.

Den brittiska jämförelsetjänsten Broadband Genie har sammanställt statistik över hur mycket en uppkoppling via bredband kostar i relation till en genomsnittlig månadslön. I Sverige betalar man enligt undersökningen i genomsnitt 1,07% av en genomsnittlig månadslön för sin bredbandsuppkoppling, något som placerar oss som sjunde mest prisvärda av de 132 länder som ingår i undersökningen.

I Broadband Genies undersökning har man för Sverige räknat med en genomsnittlig månadskostnad för bredband på motsvarande cirka 316 kronor och en genomsnittslön på motsvarande cirka 29.500 kronor. Både Danmark och Finland placerar sig dock bättre än Sverige då man där i genomsnitt betalar 0,88% respektive 0,98% av lönen för en bredbandsuppkoppling. Norge kommer på 28:e plats i den globala rankingen och där betalar man 1,61% av månadslönen för tillgång till bredband.

Mest prisvärda länder i undersökningen var Hongkong (0,73%) och Singapore (0,77%) medan Turkmenistan (93,26%), Ekvatorialguinea (87,5%) och Papua Nya Guinea (82,4%) anses ha världens minst prisvärda bredbandsuppkopplingar.

Ni hittar topp-tio-listan på mest prisvärt bredband i världen här nedanför.

När OpenAI släppte ChatGPT blev det fart på Google och det var många som skrev krönikor om att Google nu var uträknade. Men Google visade snabbt upp sin egen variant som heter Bard, även om den första demonstrationen gick åt pipsvängen.

Sedan släppte de Bard publikt, på engelska, i ett antal länder och krönikorna om Googles undergång slutade skrivas. Nu har Bard släppts även här i Sverige och den kan svenska, vilket gör att vi äntligen kan testa den på riktigt.

Mitt första försök att prata med Bard kan ni se ovan, det gick sådär kan man ju säga. Jag bad den även korrekturläsa den här texten och ändringarna var vettiga, men förklaringarna till ändringarna var helt obegripliga. Så det finns en del att göra med andra ord.

Förutom att Bard kan svenska finns det en del andra nyheter, bland annat kan man ha med en bild i prompten vilket är spännande! Läs mer om nyheterna här.

Har du testkört Bard? Vad tycker du i sånt fall?