Så var känslan under WWDC
En del pepp, men liten eufori
Idag var det dags för ännu en upplaga av WWDC och så här några timmar efteråt är jag ändå rätt nöjd, jag fick en större uppdatering av iPadOS. Hurra! Men även om Apple nu, kanske, gjort iPadOS till en kompetent historia så har man inte gett maskinen användare. Det är helt sjukt faktiskt. Varför vägra Apple göra detta?
Jag sitter faktiskt och skriver detta på en uppdaterad iPad, första intrycket är väldigt blandat. Men det tar vi en annan dag. Har du vågat uppdatera några enheter ännu förresten?
WWDC är lite roligare än andra Apple-event eftersom det inte bara är journalister och Apple-folk utan även andra inbjudna, främst utvecklare och studenter. Det brukar dra upp stämningen och peppen, även om det var rätt chill med tjoandet idag. Publiken gick igång på några saker som presenterades, men det var sådär lagom långt mellan applåderna.
På tal om folk som kanske inte är på den här typen av event i vanliga fall så fick jag i år sällskap av Feber-läsaren Andreas Wijk. Inte för att han är Feber-läsare utan för att han är hängiven Apple-användare som varit inne i Apple-träsket sedan han fick sin första iPhone, en iPhone 3GS. Väldigt roligt att få lite annan vy på dessa event från hans ögon, när man har varit i cirkusen ett tag är det lätt att missa att det faktiskt är en ynnest att få vara med på de här eventen oavsett om det är Google eller Apple eller någon annan som håller i dem. Hur stor cirkusen är gör ingen skillnad kring vad som faktiskt presenteras, men det är skoj med cirkus! Jag har helt enkelt världens bästa jobb som får hänga på dessa event.
Läs gärna våra regler!