Appen Veckopengen drog igång 2014 och man insåg snabbt att det inte bara var barn i Sverige som fick veckopeng och behövde lära sig hur man hanterar pengar. Nu fem år senare heter man Gimi, finns i ett antal länder, används av var femte familj i Sverige och har lanserat ett Mastercard för barn. Och mer kommer, så vi träffade deras VD Philip Haglund för att prata nya tidens ekonomi, gamla banker och rolig framtid.
Barn som växer upp i dag har det faktiskt inte lätt. De digitala hjälpmedlen har inte riktigt funnits där, samtidigt som kontanter har försvunnit. De får kanske kontanter av en snäll mormor i julklapp, men de ska spenderas virtuellt så kopplingen blir svår. När jag var liten och hade jobbat ihop en hundralapp var det enklare. Jag fick en hundralapp, gick till affären och köpte något för 20 kronor, fick tillbaka fyra tjugor och det var liksom solklart att det jag köpt kunde jag köpa fyra gånger till. Samtidigt så finns inte riktigt privatekonomi för barn, föräldrarna betalar helt klart saker men det syns aldrig eller sällan för barnen.
Swish, kontaktlösa betalningar, virtuella pengar och kontantfritt samhälle är i grunden bra saker men alla spelare i den här soppan är inte goda. Vi handlar betydligt mer på kredit i Sverige och inte för att vi tjänar mindre eller är fattigare, det där konceptet med att spara har försvunnit och samtidigt har det blivit "smart" att betala på faktura eller kredit. Det vill i alla fall Klarna, Amex och de andra få oss att tro.
Gimi började alltså som en app där föräldrar kunde ge sina barn veckopeng digitalt. Och det är fortfarande grunden, men har sedan starten byggts på med en rad andra funktioner. Föräldrarna sätter upp ett konto, lägger till sina barn och sätter upp hur mycket de ska få i veckopeng eller i månadspeng. Pengarna åker sen in på veckopengskontot och man kan bestämma om barnen ska få ränta på pengarna om de sparar dem istället för att spendera dem. När barnen sedan köper något där föräldrarna betalar men som ska dras från veckopengen dras summan av från kontot.
Det här löser flera saker, dels slipper föräldrar leta kontanter en gång i veckan och dels får barnen ett hum över hur det är att få en inkomst och spara på den. Barnen kan sedan i appen sätta upp olika sparmål där man sparar till specifika saker istället för att bränna veckopengen på godis eller vbucks.
Man kan även se till att barnen blir lite mer aktiva i hemmet och hjälper till med sysslor mot betalning. Barnen kan till och med bevisa att man utfört sysslan genom att skicka en bild på resultatet. En del kanske tycker att det är skevt att betala barnen för att göra vardagssaker, men det lär dem om arbete och inkomster.
Gimi har kört hårt det senaste året, man har växt från 12 till 30 personer på kort tid. Det är de inte de enda som gör, enligt färska siffror från Apple har antalet så kallade app-jobb i Sverige växt från 55.000 2016 till 72.000 2019. 56.000 av dessa jobb finns i Stockholm och staden är faktiskt topp 5 i Europa.
Gimi växer också för att man har lanserat ett kort för deras användare. Eftersom det är ett så kallat prepaid-kort så slipper föräldrarna hela den jobbiga delen med att gå till banken och skriva på massor av papper. Men det är ett fullfjädrat Mastercard och man kan handla online och i appar med det, som vilket kort som helst.
Föräldrarna för över pengar, med kortet är det riktiga pengar, inte virtuella, via Gimi-appen men Swish-stöd är på gång. Barnet som har kortet får alltså en möjlighet att få pengar swishade till sig. Detta finns inte i dag men kommer inom kort.
Föräldrarna kan få notiser om när barnen handlar något, men behovet för det är något som helt klart är olika för olika åldrar, en 15-åring har lite mer rätt att vara hemlig än en 9-åring.
Men varför gör inte bankerna det här? Anledningen är enligt Philip enkel. Det finns inga pengar i det. Personer under 18 år tar inga lån och är inte lönsamma för bankerna. Samtidigt hade det varit kostsamt att utveckla funktionerna med bankernas gamla system i botten. Gimi och de andra fintech-bolagen har det enklare utan en massa gammalt trams.
Men Gimi har 20 procents penetration i målgruppen och en av fem familjer i Sverige använder appen. Under det senaste året har föräldrar i Sverige använt appen för att betala ut 153.334.091 kronor till sina barn, det är 319 kronor i månaden och exklusive belöningar för sysslor och sparbonusar. Rätt imponerande och det är väl ett bevis på att efterfrågan finns.
Men hur ska man tjäna pengar då? Månadskostnaden för kortet är en inkomstkälla men man verkar ha rätt bra is i magen. Det finns bara en sak som är säker och det är att saker kommer att ändra sig i den här världen. Fort. De barn som är 12 i dag kommer att vilja ha en helt annan typ av tjänster när de är 18 än dagens 18-åringar ens kan tänka sig. Och det är inte så dumt att ligga långt fram där.
