m
Innehåller annonslänkar
Dagens deal, utvald av Feber!
Dagens Black Week-erbjudanden!

Kometer kan ha norrsken
Nu observerat för första gången

Forskare som studerat bilder från ESA:s insomnade kometjagare Rosetta har nu observerat något som man kallar för norrsken runt kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko. Bilderna härstammar från när Rosetta tillammans med kometlandaren Philae besökte kometen 67P under två års tid 2014 till 2016. Norrskenet på kometen går dock inte att se med blotta ögat då det består av ultraviolett ljus. Fenomenet uppstår när elektroner från solvindar kolliderar med den gas som omger kometen. Science News skriver om norrskenet på 67P: "Electrons strike oxygen in Earth’s atmosphere to paint the sky red and green. But solar wind electrons strike water molecules in 67P’s coma, or shroud of gas. That shatters the water molecules and makes some of the resulting oxygen and hydrogen atoms glow ultraviolet." Till skillnad från jorden så saknar 67P ett magnetfält som skulle kunna dra elektronerna till sig och skapa de vackra mönster som oftast bildas under norrsken här på jorden. Det innebär att även om vi hade kunnat se 67P med blotta ögat så hade dess norrsken mest sett ut som en suddig halo runt kometen. Tumnagel
40.9°
+
Wille Wilhelmsson
0

Starlink-satelliter foto-bombade kometen Neowise
Internet från rymden orsakar ljusföroreningar för astronomer

Den senaste månaden har kometen Neowise varit synlig från jorden men nu klagar en del hobby-astronomer på att kometens framträdande störs av satelliter på natthimlen. Det är specifikt SpaceX rymdinternet-företag Starlinks satelliter som anklagas för att foto-bomba "kometjagarnas" fotografier på Neowise. LiveScience skriver om Starlink-satelliterna: "Visible just above the horizon right now, the comet appears faint and small to the naked eye, but can be seen clearly through cameras with long, telephoto lenses. Usually, when photographers capture objects like this in the night sky they use long exposure times, leaving the camera aperture open to collect light over the course of several seconds. But now comet-chasers report that a new fleet of SpaceXx27s Starlink satellites is leaving bright smears across their NEOWISE snaps, as the shiny orbiters streak through their frames during long exposures. " Det här är inte första gången Starlinks hundratals satelliter anklagas för att förstöra natthimlen för astronomer. Detta var något som påpekades redan förra året. För att försöka lösa detta har Starlink utvecklat en slags solskydd till sina satelliter som man hoppas ska minska satelliternas reflektioner av solljus. Starlink har idag skjutit upp cirka 600 stycken satelliter som ligger i omloppsbana runt jorden. När nätverket är fullt utbyggt kommer det dock att bestå av upp till över 30.000 satelliter, något som lär öka ljusföroreningarna vid rymdobservationer ännu mer. I den inbäddade tweeten nedan kan ni kolla in hur Neowise såg ut när ett gäng med Starlink-satelliter susade förbi. Tumnagel
29.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Forskare har hittat protein inuti en meteorit
Stödjer tesen om att liv på jorden kom från rymden

Ett forskarlag från Plex Corporation, Bruker Scientific LLC samt Harvard University skriver i en forskningsrapport att man har upptäckt protein i en meteorit som hittades i Algeriet 1990. Forskare har tidigare kunnat hitta spår av organisk material och föregångare till aminosyror i både meteoriter och kometer men detta ska vara första gången man hittat protein i en meteorit. Det nyupptäckta proteinet som upptäckts i meteroriten Acfer 086 har fått namnet Hemolithin och består mestadels av glycin och aminosyror. I proteinets båda ändar har man även hittat syre-, litium- och järnatomer. Protein är en viktig beståndsdel i allt levande här på jorden och därför tror forskarna att den här upptäckten kanske kan ta oss närmare ett svar på hur liv en gång i tiden uppstod här på på jorden. Många forskare misstänker att allt liv på jorden ursprungligen uppstod på grund av någon slags påverkan från något från yttre rymden som kolliderat med jorden, till exempel en meteorit. Phys.org skriver: "Proteins are considered by chemists to be quite complex, which means a lot of things would have to happen by chance for protein formation. For hemolithin to have formed naturally in the configuration found would require glycine to form first, perhaps on the surface of grains of space dust. After that, heat by way of molecular clouds might have induced units of glycine to begin linking into polymer chains, which at some point, could evolve into fully formed proteins. The researchers note that the atom groupings on the tips of the protein form an iron oxide that has been seen in prior research to absorb photons—a means of splitting water into oxygen and hydrogen, thereby producing an energy source that would also be necessary for the development of life." Tumnagel
57.4°
+
Wille Wilhelmsson
0
2019

Ny specialare från McLaren
Inspirerad av kometer

MSO (McLaren Special Operations) presenterar nu sin senaste skapelse och det är en 600LT som man har piffat till en del. Bilen är lackad i specialfärgen Comet Fade som blandar tre stycken olika färger (Cerulean Blue, Defined Burton Blue och Atlantic Blue) för en lite fräsigare och mer unik utsida. Inte mindre än 120 timmar tog det att få till lacken som vi ser den här. Bilen är beställd av en trogen McLaren-kund och inspirationen ska komma från ljuset och hastigheten en komet bjuder på. Förutom lacken har den fått ett takscoop i kolfiber, tre stycken olika kolfiberpaket över hela bilen och smidda fälgar i svart. Insidan går i samma blåa tema och även här flödar det av kolfiber. Inget har gjorts med motorn så den 3,8 liter stora dubbelturbomatade V8:an lämnar fortfarande 600 hästar och 627 newtonmeter. Motorn är kopplad till en sjustegad dubbelkopplingslåda som ser till att skicka bilen från stillastående till 100 km/h på 2,9 sekunder. Toppfarten ligger på 328 km/h. Tumnagel
40.5°
+
Bobby Green
0

Interstellär komet har nu fått ett namn
Säg hej till 2I/Borisov

I somras upptäckte den Krim-baserade astronomen Gennady Borisov ett sällsynt föremål i vårt solsystem som nu har konstaterats vara en komet som är på genomresa genom vårt solsystem. Detta gör kometen till det andra interstellära objektet, alltså något som inte har sitt ursprung i vårt eget solsystem, som någonsin upptäckts. Nu har International Astronomical Union (IAU), organisationen som namnger allt i universum som inte har sitt ursprung på jorden, gett kometen namnet "2I/Borisov". Kometer brukar, till skillnad från till exempel månar och asteroider, ofta namnges efter sin upptäckare precis som har skett i det här fallet. Det första interstellära objektet vi upptäckt i vårt solsystem var asteroiden 1I/’Oumuamua som gled genom vårt solsystem 2017. Tumnagel
37.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Kolla in in en himlakropp som är på besök i vårt solsystem
Här är en bild på kometen C/2019 Q4 (Borisov)

Här kan ni kolla in den första flerfärgsbilden av kometen C/2019 Q4 (Borisov), en himlakropp som tros vara den andra registrerade himlakroppen som är på genomfärd genom vårt solsystem. Kometen upptäcktes 30 augusti i år och kommer att passera förbi Mars och Jupiter för att sedan lämna vårt solsystem någon gång under nästa år. Den kommer att vara som närmast solen 8 december då den kommer att befinna sig cirka 300.000 kilometer från solen. Bilden som synes ovan fotograferades av Gemini Observatory på Hawaii 10 september. Forskarna är i stort sett säkra på att C/2019 Q4 (Borisov) inte hör hemma i vårt solsystem utan bara är på genomresa här. Skulle så visa sig vara fallet så är kometen den andra interstellära besöket som registrerats av astronomer. Det första besöket vi upptäckte var asteroiden som döptes till Oumuamua som susade igenom vårt solsystem 2017. Tumnagel
39.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nyupptäckt komet verkar vara på besök i vårt solsystem
Andra interstellära besöket vi någonsin upptäckt

Ett internationellt forskarlag av astronomer säger nu att kometen C/2019 Q4, även kallad för Borisov efter astronomen Gennady Borisov som upptäckte astronomen 30 augusti i år, inte hör hemma i vårt solsystem och bara ser ut att vara på genomresa här. Som synes på illustrationen nedan, där C/2019 Q4 bana visas i grönt, så har kometen kommit in i vårt solsystem utifrån och ska nu vara på väg mot Mars omloppsbana och passera mellan Mars och Jupiter för att längre fram antagligen lämna vårt solsystem. Kometen tros som närmast passera solen 8 december och den kommer då att befinna sig 300 miljoner kilometer från jorden. C/2019 Q4 är den andra himlakroppen någonsin som astronomer upptäcker som är på genomresa i vårt solsystem. 2017 upptäckte man den första himlakroppen som var på väg en sådan resa och det var den asteroiden som nu kallas för Oumuamua. Den har dock lämnat vårt solsystem sedan länge och lär sannolikt aldrig återkomma hit, något som även borde gälla för C/2019 Q4. Tumnagel
40.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Astronomer har räknat ut Vintergatans massa
Motsvarar 1,5 biljoner solar

Att vår galax Vintergatan är enormt stor kommer antagligen inte som en nyhet men fram tills nu har forskare och astronomer haft svårt att komma överens om vilken massa Vintergatan faktiskt har. Det har förekommit rapporter som gör gällande att Vintergatans massa motsvarar allt från massan av 500 miljarder solar, det vill säga vår egen stjärna, till 2 - 3 biljoner solar. Nu har en grupp astronomer använt sig av data från både Hubble- och Gaia-teleskopet för att exaktare kunna beräkna Vintergatans storlek och enligt dem borde Vintergatan ha en massa som motsvarar 1,5 biljoner av massan som vår egen sol har. Tidigare har det varit problem att uppskatta Vintergatans massa beroende på att galaxen mestadels, kanske upp till 90 procent, består av mörk materia, en form av materia som inte avger eller reflekterar elektromagnetisk strålning och därför inte kan observeras på normalt sätt. För att komma runt det problemett har astronomerna mätt hastigheten på olika stjärnkluster i Vintergatan. ESA skriver själva om metoden: "The more massive a galaxy, the faster its clusters move under the pull of its gravity. Most previous measurements have found the speed at which a cluster is approaching or receding from Earth, that is the velocity along our line of sight. However, we were able to also measure the sideways motion of the clusters, from which the total velocity, and consequently the galactic mass, can be calculated." När man nu konstaterat att Vintergatan, antagligen, har massan av 1,5 biljoner solar kunde man även se hur mycket massa olika objekt i galaxen upptar. Enligt forskningsresultaten så består Vintergatans massa till 84 procent av mörk materia , 4 procents massa står de runt 200 miljarder stjärnorna i galaxen för medan gas, planeter, kometer, asteroider och annat i Vintergatan står för de resterande 12 procenten av Vintergatans massa. Det svarta hålet i Vintergatans mitt uppskattas ha en massa motsvarande cirka 4 miljoner solar. Tumnagel
42.4°
+
Wille Wilhelmsson
0

Nu har OSIRIS-REx lagt sig i omloppsbana runt asteroiden Bennu
Håller nu på och kartlägger dess yta

NASA har meddelat att deras asteroidjagare OSIRIS-REx nu har lagt sig i omloppsbana runt asteroiden Bennu. Det innebär att Bennu nu är den minsta himlakropp som en människotillverkad farkost någonsin lagt sig i omloppsbana runt. OSIRIS-REx snurrar runt Bennu på ett avstånd på bara cirka 1750 meter vilket även det är ett rekord, så nära har ingen annan jordtillverkad farkost legat i omloppsbana runt en himlakropp. För tillfället håller NASA på och kartlägger Bennus yta och skriver i ett blogginlägg: "The Orbital A phase will help improve our detailed models for Bennu’s gravity field, thermal properties, orientation, and spin rate. This, in turn, will allow us to refine our trajectory designs for the even more challenging flight activities we will perform in 2019." Framöver planerar NASA att samla in material från Bennus yta som man sedan har tänkt att transportera tillbaka till jorden. Någon gång under 2023 är det planerat att OSIRIS-REx ska vara tillbaka på jorden. Tumnagel
41.1°
+
Wille Wilhelmsson
0
2018

Så här såg det ut när 46P/Wirtanen susade förbi jorden
Den gröna kometen

Här kan ni kolla in hur det såg ut när kometen 46P/Wirtanen susade förbi jorden tidigare den här månaden. Kometen upptäcktes av astronomen Carl Alvar Wirtanen 1948 och den 1,2 kilometer stora kometen har en omloppstid på cirka 5,4 år. Ursprungligen hade ESA tänkt att landa sin Rosetta/Philae -farkost på 46P/Wirtanen men hann inte med till det då aktuella tidsfönstret. Istället valde ESA som bekant att landa på kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko. Vill ni se fler bilder på 46P/Wirtanen så hoppa vidare på länken nedan. Tumnagel
39.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Komet fotobombar TESS-teleskopet
NASA:s nya teleskop har redan börjar leverera

Förra veckan aktiverade NASA sitt planetletar-teleskop TESS (Transiting Exoplanet Survey Satellite) men före det så testade man teleskopet genom att ta bilder på lite olika saker rymden. Sekvensen ovan fotograferades under 17 timmar 25 juli då TESS fortfarande testades och vad vi ser är när kometen C/2018 N1 passerar framför det kraftfulla teleskopet. Testet ska ha bekräftat att TESS kan följa himlakroppar under en längre tidsperiod samtidigt som den fotograferar bilder av hög kvalitet på dessa. Kometen C/2018 N1 upptäcktes av NASA tidigare i år och den befinner sig för tillfället cirka 48 miljoner kilometer från jorden. Tumnagel
41.3°
+
Wille Wilhelmsson
0
2017

NASA har utsett finalister till framtida uppdrag
Antingen åker de till Saturnus måne Titan eller till en komet

NASA har valt ut två framtida uppdrag som man nu ska utvärdera och se vilket av dem man ska satsa på i framtiden eller om man kanske ska satsa på båda två. Ett av uppdragen tar NASA och farkosten Dragonfly till Saturnus måne Titan. Dragonfly är försedd med rotorer så att den kan flyga omkring på Titan och samla in samt analysera organiskt material från Titan. Titan har en atmosfär samt sjöar och floder med flytande metan. Forskare misstänker dock att det kan finnas oceaner av vatten under månens genomfrusna yta. Det andra uppdraget man funderar på är att låta kometjagaren CAESAR (Comet Astrobiology Exploration SAmple Return) bege sig till kometen Churyumov-Gerasimenko för att samla in prover där och sedan transportera dessa tillbaka till jorden. Då kometer består av material från uråldriga stjärnor hoppas man att prover från en komet kan ge oss en bättre inblick i jorden barndom och även kanske svar på frågan om hur liv uppstod på jorden. De två uppdragen ovan valdes ut bland tolv stycken förslag som NASA har utvärderat sedan i april. Någon gång i mitten av 2020-talet kommer något av uppdragen ovan antagligen bli verklighet. Tumnagel
40.2°
+
Wille Wilhelmsson
0

Grön komet i solsystemet har märklig sammansättning
Består av ovanligt mycket metan

Tidigare i år susade den gröna kometen 45P/Honda-Mrkos-Pajdusakova förbi joden på ett avstånd av 12 miljoner mil. Det är en återkommande kommet som med 5.25 års mellanrum passerar genom det inre solsystemet. I år kom dock kometen mycket närmare än på länge vilket gav astronomer ett utmärkt tillfälle att studera den. Kometen, som tillhör Jupiters kometfamilj, visade sig också vara väldigt speciell. Inte bara för att den är grön utan även för att den har en oväntad sammansättning av ämnen. Tumnagel
42.6°
+
Emmy Zettergren
0

Astronomer hittar komet från en annan stjärna
Första gången det sker

Fram tills nu har alla kända kometer befunnit sig inom vårt solsystem men nu uppger astronomer att man eventuellt kan ha hittat en komet som "rymt" från sitt ursprungliga solsystem och tagit sig en sväng förbi vårt. Det handlar om ett objekt som astronomer kallar för A/2017 U1 och det har observerats med Pan-STARRS 1-teleskopet på Hawaii. Det är på grund av kometens bana, se illustration nedan, som man tror att den har rymt från en närliggande stjärna snarare än att blivit indragen i vårt solsystem på grund av solens dragningskraft. Upptäckterna är än så länge preliminära och forskare måste studera detta ytterligare för att bli helt säkra på sin sak. Tumnagel
41.3°
+
Wille Wilhelmsson
0

Freon i rymden behöver inte betyda tecken på liv
Som man tidigare trott

Freon-40, eller klormetan som det även kallas, används oftast som kylmedel och kan framställas syntetiskt. Men klormetan bildas också på biologisk väg i våra hav, något som fått forskare att anta att freon i rymden skulle kunna vara tecken på liv. Nu har man dock hittat freon på kometen 67P i vårt solsystem samt i ett ungt solsystem som ligger 400 ljusår bort från oss. På båda de platserna anser forskare att förutsättning för liv inte finns vilket innebär att man nu även avfärdar freoner som tecken på liv. Sökandet efter rymdkompisar fortsätter. Tumnagel
37.8°
+
Emmy Zettergren
0

Låg en komet bakom Wow!-signalen?
Antagligen inte utomjordingar som skickade radiosignaler till oss

För snart 40 år sedan mottog Ohio State University Radio Observatory en radiosignal från stjärnkonstellationen Skytten och denna signal var så stark att astronomen som upptäckte signalen skrev "Wow!" på utskriften som visade signalen. Exakt vad som genererat Wow!-signalen har det genom åren spekulerats en del om och nu har det flutit upp en ny teori som gör gällande att det är en komet som har skapat radiosignalen. Teorin går ut på att vätemolnen som omgett de båda kometerna 266/P Christensen och P/2008 Y2 (Gibbs) kan ha orsakat signalen som nådde jorden i augusti 1977. Att det dröjt tills nu innan denna teori lagts fram beror på att de båda kometerna inte upptäcktes förrän 2006. Mellan 2016 - 2017 genomförde astronomer över 200 tester där det visade sig att kometen 266/P genererade radiovågor med 1420 MHz frekvens. När man därefter testade att förflytta radioteleskopet en grad från kometen försvann signalen. För att ytterligare säkerställa resultaten så genomförde man även tester på de tre kometerna P/2013 EW90 (Tenagra), P/2016 J1-A (PANSTARRS) samt 237P/LINEAR som även de sände ut radiosignaler på den aktuella radiofrekvensen. Exakt vilken komet det var som astronomerna lyssnade på 1977 kanske vi aldrig får reda på men det verkar hur som helst att sannolikheten att Wow!-signalen skulle ha genererats av utomjordiskt intelligent liv sjönk en del med den här upptäckten. Tumnagel
40.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Forskare har hittat supervarm planet
Varmare än många stjärnor

En ny planet har upptäckts och det är en riktigt varm typ. Faktum är att det är den varmaste planeten som upptäckts hitintills och den har en yta som är varmare än många stjärnor. Planeten som kallas KELT-9b är nästan lika varm som vår egen stjärna. Den kretsar i sin tur kring stjärnan KELT-9 som är en av de varmaste stjärnorna vi känner till - dubbelt så varm som vår sol. Ett varv runt stjärnan avklarar planeten på endast 1,5 dagar. KELT-9b är dessutom riktigt stor. Den har 2,8 gånger mer massa än Jupiter. Men den tappar samtidigt i massa eftersom den ligger så nära sin sol. Faktum är att den tappar tio miljoner kilo massa varje sekund vilket resulterar i att den liksom många kometer har en lång eldsvans efter sig. Forskare räknar med att den kommer att upplösas helt eller eventuellt bli en sten, om den har en sten i mitten. Tumnagel
42.9°
+
Emmy Zettergren
0

Playdead hintar om sitt nya spel
Visar bild på Twitter

Gillade ni Limbo och Inside? Då kommer lite trevliga nyheter från utvecklarna Playdead. Via Twitter visar de upp en bild från sitt nya spel som de ska ha påbörjat utvecklingen av efter lanseringen av Inside. Inte helt oväntat ser det ut att bli ett spel i nedtonad färgskala. Det ser också ut som om vi inte kommer att befinna oss på jorden den här gången då karaktären på bilden verkar ha någon sorts rymdhjälm på huvudet medan ett kometliknande föremål kan siktas i bakgrunden. Vi hoppas på mer uppdateringar inom kort! Tumnagel
43.2°
+
Emmy Zettergren
0
2016

Snabbgenomgång av Rosettas komet-uppdrag
Kolla in två års händelser på fyra minuter

Tidigare i år avslutade ESA:s rymdfarkost Rosetta sitt uppdrag med att undersöka kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko. Här kan vi kolla in en repris vad som hände under de lite drygt två åren som Rosetta snurrade runt i en omloppsbana runt kometen. Animationen börjar 31 juli 2014 när Rosetta börjar närma sig 67P efter att ha färdats i tio år från sin start på jorden 2 mars 2004. Därefter får vi följa Rosettas och dess systerfarkost Philaes äventyr runt kometen för att slutligen se den kontrollerade kraschlandningen 30 september i år som avslutade uppdraget. Tumnagel
38.6°
+
Wille Wilhelmsson
0

2 miljoner stjärnor i din webbläsare
Data från ESA:s Gaila-teleskop visualiserat

En snubbe som heter Charlie Hoey har tagit data som ESA:s stjärnletande satellit Gaia har samlat in och visualiserat detta i 3D i en webbtjänst. Det handlar om totalt 2.026.094 stjärnor i vår galax Vintergatan som man kan zooma sig fram genom. Bilden ovan är en rätt inzoomad version nära solen medan den nedan visar det hela lite mer utzoomat. Gaia befinner sig för tillfället i omloppsbana 1,5 miljoner kilometer bortanför månen. Målet med Gaia är att ESA ska ta fram den största 3D-katalog av himlakroppar som någonsin skapats. Totalt tror man att Gaia kommer att samla in information om cirka en miljard himlakroppar, mestadels stjärnor men även planeter, kometer och asteroider. Totalt siktar man på att kartlägga en procent av alla stjärnor som finns i Vintergatan. Tumnagel
40.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Hejdå Rosetta!
Mission Complete

Efter att ha legat i omloppsbana runt kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko i 786 dagar avslutade idag ESA:s kometjagare Rosetta sitt uppdrag genom att göra en kontrollerad kraschlandning mot kometen som den studerat i lite mer än två år. Klockan 13:19 idag bekräftade ESA:s kontrollcenter i tyska Darmstadt att Rosetta hade landat på kometen och därmed somnat in för gott. Under sin färd mot kometens yta studerade Rosetta gas, damm och plasma som finns nära kometens yta. Mark McCaughrean, vetenskaplig rådgivare på ESA, säger: "As well as being a scientific and technical triumph, the amazing journey of Rosetta and its lander Philae also captured the world’s imagination, engaging new audiences far beyond the science community. It has been exciting to have everyone along for the ride." På bilden ovan syns ett kollage av bilder som Rosetta fotograferade på sin väg mot kometens yta och bilden nedan är den sista bilden som Rosetta fotograferade och den fotograferades 51 meter ovanför kometens yta. Tumnagel
44.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

I dag störtar Rosetta
Här kan du kolla in det live

Det har nu gått 12 år sedan rymdfarkosten Rosetta sköts upp från jorden och de senaste två åren har den tillbringat med att observera kometen 67P Churyumov-Gerasimenko. I dag är det dock slut på det roliga då Rosettas uppdrag har kommit till ett slut och den kommer då att göra en kontrollerad kraschlandning mot kometen. Det hela kommer att sändas live med kommentatorer från NASA och skulle du vilja se det så börjar sändningen 12:15 svensk tid. Själva nedslaget beräknas ske 13:20 svensk tid. Rosettas dödsdans sänds via NASA TV här. Tumnagel
38.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

NASA:s asteroidjagare har lyft
OSIRIS-REx ska ta med sig del av asteroid tillbaka till jorden

Nu har NASA:s asteroridjagare OSIRIS-REx (Origins, Spectral Interpretation, Resource Identification, Security-Regolith Explorer) lämnat jorden i sin jakt på asteroiden Bennu. Tanken är att OSIRIS-REx ska studera Bennu och även ta ett prov från asteroiden som den sedan ska ta med sig tillbaka till jorden. Skulle detta lyckas så skulle det kunna revolutionera vår förståelse för hur solsystemet såg ut i dess begynnelse skriver NASA i ett pressmeddelande. Bennu är ungefär lika stor som ett mindre berg och består av rester från när vårt solsystem skapades för över 4,5 miljarder år sedan. NASA:s chef Charles Bolden säger: "Today, we celebrate a huge milestone for this remarkable mission, and for this mission team. We’re very excited about what this mission can tell us about the origin of our solar system, and we celebrate the bigger picture of science that is helping us make discoveries and accomplish milestones that might have been science fiction yesterday, but are science facts today." OSIRIS-REx lämnade jorden med hjälp av en Atlas V-raket från United Launch Alliance som sköts upp från Cape Canaveral i Florida. Den fortsatta planen är nu att OSIRIS-REx ska möta upp asteroiden Bennu 2018 för att därefter lägga sig i omloppsbana runt denna och studera den ingående. 2020 är tanken att OSIRIS-REx ska använda en cirka tre meter lång arm för att samla ett prov med damm och stenar på minst 60 gram från Bennu. Detta ska sedan transporteras tillbaka till jorden och går allt enligt plan så kommer OSIRIS-REx vara tillbaka på jorden 2023. Samma år som Avatar 5 har premiär med andra ord. När asteroidprovet är tillbaka på jorden kommer NASA:s forskare att analysera 25 procent av detta och kanske kan man då konstatera att livet på jorden transporterades hit med asteroider. De återstående 75 procent av provet kommer att bevaras till framtida generationer som kanske då har utvecklat bättre forskningsmetoder för att analysera provet än vad som finns tillgängliga idag. Tumnagel
45.9°
+
Wille Wilhelmsson
0

ESA har hittat sin försvunna kometlandare Philae
Hade trillat ner i en spricka på kometen

European Space Agency:s (ESA) rymdfarkost Rosetta har nu hittat och lyckats fotografera kometlandaren Philae som landade på kometen 67P/Churyumov–Gerasimenko i november 2014. På bilder som Rosetta fotograferat på 2,7 kilometers avstånd från 67P syns Philae nere i en spricka på kometen som ni kan se på bilden ovan. ESA:s Matt Taylor kommenterar upphittandet av Philae: "This wonderful news means that we now have the missing x27ground-truthx27 information needed to put Philaex27s three days of science into proper context, now that we know where that ground actually is." ESA:s forskare tror att Rosetta kommer att fotografera Philae ytterligare en gång i slutet av den här månaden. Planen är sedan att Rosetta ska göra en kontrollerad krasch-landning på 67P 30 september vilket kommer att markera slutet på dess 12 år i rymden. Tumnagel
48.4°
+
Wille Wilhelmsson
0

Snart kommer Rosetta att krascha mot en komet
Datum bestämt när Rosetta ska dö

Kometspanaren Rosettas uppdrag är på väg att avslutas och nu säger ESA att den kommer att göra en kontrollerad kraschlandning mot kometen den bevakat 30 september. Det var 6 augusti 2014 som Rosetta kom fram till kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko och den 12 november 2014 landade dess kompanjon Philae på kometen. Tyvärr gick inte landningen riktigt som man tänkt sig och den 12 februari i år dödförklarades kometlandaren officiellt efter att ha varit tyst sedan i juli 2015. I höst får med andra ord Rosetta återförenas som rymdskrot med sin kompanjon Philae. Tack Rosetta och Philae det har varit spännande att följa er resa! Tumnagel
45.1°
+
Wille Wilhelmsson
0

Rosetta hittar en av livets byggstenar i kometdamm
Glycin hittat runt kometen 67P Churyumov-Gerasimenko

Den europeiska rymdstyrelsen ESA säger att deras kometfarare Rosetta har hittat aminosyran glycin i damm som kretsar runt kometen 67P Churyumov-Gerasimenko. Glycin är en av 20 aminosyror som krävs för att skapa protein och den räknas som en av förutsättningarna för liv. NASA har sedan tidigare hittat glycin runt kometen Wild 2 men på grund av kontaminering ska de proverna varit svåra att helt analysera. Dessa fynd gör nu att forskarna tror att aminosyror är vanligt förekommande runt kometer och att de sannolikt tog sig hit till jorden genom en komet som kraschade här. Rosetta ska nu göra ytterligare undersökningar av 67P Churyumov-Gerasimenkos "atmosfär" innan den kraschlandar med kometen i september. Rosetta-forskaren Kathrin Altwegg från University of Bern i Schweiz säger: "Having found glycine in more than one comet shows that neither Wild 2 nor 67P are exceptions. Amino acids are everywhere, and life could possibly also start in many places in the universe." Tumnagel
46.7°
+
Wille Wilhelmsson
0

Kolla in när en himlakropp kolliderar med Jupiter
Antagligen en komet eller en asteroid som krockade med jätteplaneten

I de här klippen kan ni kolla in när något objekt från rymden kolliderar med vårt solsystems största planet Jupiter. Det hela skedde 17 mars men har inte blivit bekräftat förrän nu och man tror att det handlar om en komet eller en asteroid som slagit ner på planeten. Detta är inget jätteovanligt dock och Phil Plait från Bad Astronomy säger att det ungefär en gång om året sker ett nedslag på Jupiter som är synligt från jorden. Klippet ovan, där ni kan se kollisionen den första sekunden samt förstorat tre sekunder senare filmades av en irländsk amatörastronom och klippet nedan visar samma sak filmat av en österrikisk amatörastronom. Tumnagel
43.4°
+
Wille Wilhelmsson
0

Hejdå Philae
Nu dödförklaras kometlandaren officiellt

I början av året skrev vi att ESA misstänkte att deras kometlandare Philae hade gått förlorad då den inte längre svarade på anrop och idag säger ESA att man officiellt anser Philae som förlorad. Kometlandaren har fortsatt inte svarat på anrop och man tror att den vid det här laget är täckt av damm så att dess solpaneler aldrig skulle kunna generera någon energi igen. Stephan Ulamec, Chef över Philae-projektet på DLR (German Aerospace Center) säger i en kommentar: "Unfortunately, the probability of Philae re-establishing contact with our team at the DLR Lander Control Center is almost zero, and we will no longer be sending any commands." Philae landade på kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko i november 2014 men stängde ner sig själv kort därefter då den hade kommit lite fel och inte fick tillräckligt med solljus. Efter det visade den ett litet livstecken i juni förra året men sedan i juli 2015 har den inte visat några som helst livstecken. Tumnagel
17.0°
+
Wille Wilhelmsson
0

Juno är den soldrivna rymdfarkost som färdats längst från jorden
Har nu tagit sig längre ut i rymden än Rosetta

NASA skriver i ett pressmeddelande att deras rymdfarkost Juno nu är den soldrivna rymdfarkost som har tagit sig längst från jorden. Juno är på väg till vårt solsystems största planet Jupiter och har nu tagit sig närmare 794 miljoner kilometer från jorden vilket är längre än den tidigare rekordinnehållaren Rosetta färdats. Rosetta tog sig närmare 792 miljoner kilometer från jorden innan den nådde sitt mål kometen 67P/Churyumov-Gerasimenko där den fortfarande är kvar. Endast åtta rymdfarkoster någonsin har tagit sig längre än 800 miljoner kilometer från jorden och samtliga av dessa var atomdrivna vilket gör Juno till den första soldrivna rymdfarkosten som kommer att passera den gränsen. Juno sköts upp från jorden den femte augusti 2011 och förväntas nå Jupiter den fjärde juli i år för att därefter lägga sig i omloppsbana runt planeten och börja fotografera den. Tumnagel
47.6°
+
Wille Wilhelmsson
0
Nästa sida