Microsoft gör det nu betydligt enklare att lägga in länkar i Word-dokument. I stället för att öppna den klunpiga länkmenyn för infoga en hyperlänk, räcker det nu att klistra in en webbadress över markerad text för att göra den hyperlänkad.

Den här typen av funktion har ju funnits i halva evigheter i andra program, så lite märkligt är det ju att det ska ha tagit till version 2511 av Word innan det dök upp där.

Hur som helst förenklar ju detta arbetet i Word en aning för folk som behöver lägga in en massa länkar i sina dokument.

Den som har velat köpa lite RAM på senare tid har väl säkert märkt att priserna för dessa just nu är väldans höga. Dessa höga priser har lett till rekordvinster för minnestillverkare. Samsung prognostiserar en rörelsevinst på 19,9–20,1 biljoner koreanska won (drygt 127,4 miljarder kronor) för fjärde kvartalet 2025, jämfört med 6,49 biljoner won året innan. Micron redovisade också mer klirr i kassan med rekordintäkter inom DRAM, NAND, HBM och datacentersegmenten.

En stor orsak till varför RAM-priset totalt har ballat ur är att det här med AI ju är något som är populärt just nu. Det har gjort att AI-företag har en enorm efterfrågan på minnen och eftersom de har en massa investeringspengar att leka med kan de köpa upp stora mängder vilket skapar en brist på konsumentmarknaden.

Analytiker förutspår att DRAM-priser kan stiga ytterligare i år och att HBM-marknaden kan bli mycket större fram mot 2028. Om AI-hajpen fortsätter får man nog räkna med höga priser ett tag till men om bubblan spricker och efterfrågan faller kan överskottslager tvinga priserna ned igen.

Nvidia fortsätter att rida på AI-vågen och har under CES-mässan presenterat Vera Rubin, en ny datorplattform som man hoppas ska bli ledande i framtida datacenter och "AI-fabriker".

Det handlar om en efterföljare till Nvidias Blackwell-arkitektur som består av sex stycken chip. Huvudchippen är Vera CPU, en kraftfull processor med 88 anpassade Arm-kärnor som är optimerad för att hantera "Agentic AI", samt Rubin GPU, en grafikprocessor som har 336 miljarder transistorer och är byggd på TSMC:s 3nm-process.

Förutom de två huvudchippen består Vera Rubin-plattformen av chippen NVLink 6 Switch, Connect-9 SuperNIC, BlueField-4 DPU och Spectrum-6 Ethernet Switch. Nvidia skriver om den nya plattformen:

"The Rubin platform introduces five innovations, including the latest generations of NVIDIA NVLink interconnect technology, Transformer Engine, Confidential Computing and RAS Engine, as well as the NVIDIA Vera CPU. These breakthroughs will accelerate agentic AI, advanced reasoning and massive-scale mixture-of-experts (MoE) model inference at up to 10x lower cost per token of the NVIDIA Blackwell platform. Compared with its predecessor, the NVIDIA Rubin platform trains MoE models with 4x fewer GPUs to accelerate AI adoption."

Nvidia har redan satt igång produktionen av Vera Rubin och de första systemen förväntas levereras till kunder andra halvan 2026. I videoklippet nedan kan ni kolla in lite närmare hur Vera Rubin är uppbyggd och hur de olika chippen används.

Asus har visat upp routern ROG NeoCore som har stöd för den framtida wifi-standarden IEEE 802.11bn, även kallad "Wi-Fi 8".

Wi-Fi 8 kommer att ha en lika hög hastighet som Wi-Fi 7 men har förbättrad teknik för att undvika latens och öka genomströmningen av data, något som innebär att den faktiska hastigheten ska kunna bli 25 procent högre med Wi-Fi 8. Den kommande standarden ska dessutom vara strömsnålare.

Wifi Alliance, organisationen som hanterar wifi-standarder, tror inte att man kommer att släppa den fulla specifikationen för Wi-Fi 8 förrän någon gång under 2028. Routern som Asus nu visar upp är, precis som liknande produkter från andra tillverkare, baserad på ett utkast till den framtida standarden.

Asus verkar dock fast beslutna om att börja sälja ROG NeoCore redan i år. Exakt när och vad priset kommer att landa på finns det än så länge inga uppgifter om.

Nvidia har presenterat en ny skärmteknik där man kombinerat variabel uppdateringsfrekvens (VRR) med bakgrundsbelysning för att göra så att spel flyter på både snabbt, men även behåller en extrem skärpa.

Tekniken kallas för "G-Sync Pulsar" och delar upp skärmens bakgrundsbelysning i horisontella sektioner som blinkar i en snabb sekvens uppifrån och ner. Nvidia skriver:

"Each frame is delivered with both stutter-free smoothness, and motion clarity that is effectively the quadruple of its baseline refresh rate. Even in the most intense and fast-paced games.
The true impact of G-SYNC Pulsar is unmistakable in action. When enabled, the technology offers starkly smoother scenes and sharper clarity in motion, surpassing the capabilities of earlier monitor technologies that attempted to combine VRR and strobing."

Enligt Nvidia kan G-Sync Pulsar vid 250 FPS med Pulsar ge effektiv rörelseskärpa som motsvarar en teoretisk bildskärm på 1000 Hz. I klippet ovan hittas ett exempel från Nvidia och i klippet längst ner i artikeln pratar man lite mer om tekniken bakom det hela.

De första skärmarna med stöd för G-Sync Pulsar kommer från Acer, AOC, ASUS och MSI. De släpper samtliga nu en 27-tumsmodell med en uppdateringsfrekvens på 360Hz och 500 nits ljusstyrka, skriver Engadget.