Sony Ericsson P1 i våra händer
Ett första intryck
Jag har haft Sony Ericsson P1 under några dagar nu och ett första intryck börjar utkristallieras så smått. Men innan jag börjar så vill jag bara påpeka att jag har hållit mig borta från M600 och P990 av förklarliga själ så en djuplodande jämförelse med dessa kommer inte - jämförelsen i min värld blir istället med Nokia E61 och iPhone så klart.
En sak vet jag dock att P1 inte har begåvats med som P990 hade: problem. Min lur har bara hängt sig en gång och det var i videospelaren. Och det är ju mycket trevligt!
När jag kände på P1 första gången så blev jag lite besviken på utseendet. P-serien har tidigare haft en design som särskiljt dem från poppigare lurare. P1 jobbar inte så hårt på att kännas business och nu så här lite senare så gillar jag det. Mycket. Det är en riktigt vacker lur det här!
Tangentbord på så här små prylar är alltid ett problem och Sony Ericssons lösning är långt ifrån en fullständig sådan. Tangentbordet tar ett tag att vänja sig med och om det är bättre än sämre än Nokias och Apples lösningar är nog en smaksak. Jag gillar att varje bokstav har en egen tangent men SEs lösning funkar.
Tyvärr finns inte ÅÄÖ vilket är tragiskt eftersom det, på sätt och vis, ju är en svensk telefon!
Är man ovan vid UIQ 3, som är operativsystemet som P1 använder, så är det inte mycket som är solklart från start. Jag satte luren i händerna på tre personer och bad dem dra igång webbläsaren och det tog ett tag kan jag säga. Att symbolen med fyra bollar betyder Huvudmeny är inte direkt solklart och att sedan webbläsaren ligger under Multimedia är inte heller direkt solklart.
Och första intrycket är mycket så - vart fan hittar man saker egentligen? Som att det finns tre olika sätt att stänga, fönsterknappen a la windows, tillbaka-knappen a la Sony Ericsson och ibland en Stäng-knapp a la "OK". Hmm.
Att röra sig runt i menyerna gör man på tre olika sätt. Via scroll-hjulet på sidan, via fingrar på skärmen eller med pinnen. Valfrihet är bra, men det betyder också att inget sätt fungerar bra fullt ut i alla situationer. Och vill man kontrollera den med en hand så betyder växlingen mellan pekskärm och skrollhjul att man måste hålla telefonen på olika sätt vilket är kasst och lite frustrerande.
Jag hade önskat att man antingen hade anpassat hela telefonen för att styra med scrollhjulet (jag gillar den lilla saken sedan min första Sony-lur för hundra år sedan) eller fingrarna. Pennan är egentligen det bästa alternativet men vem vill hålla på med den hela tiden? Framförallt så går det inte att göra något med en hand om man ska köra pennan.
Som ni märker så har jag inte hunnit bli riktigt vän med hur man styr telefonen. Det man styr, det vill säga gränssnittet, vänjer man sig med och lär sig efter ett tag.
Dock så måste man hitta genvägar för att verkligen gilla telefonen. Att lägga till en kontakt på det mest uppenbara sättet tar sex(!) klick vilket är alldeles för omständigt. Efter ett tag fattar man hur man kommer åt sina favoriter (som läggs till automatiskt) på två klick men det är lite underligt ändå.
En annan sak som är frustrerande är att det inte tydligt visas att telefonen jobbar. För även om den inte känns slö så tar det ofta någon eller några sekunder innan saker poppar upp och man undrar hela tiden om man verkligen lyckades klicka eller inte.
Men efter några dagar så börjar jag lära mig telefonens baksidor, för det har ju alla mer eller mindre, och den växer. Viktigt är att den inte bråkar med mig alls. Det är rätt sällan som jag blir frustrerad på den. Synkronisera med Macen gick tillexempel alldeles utmärkt.
En av de största skillnaderna riktig smarta telefoner som P1 och iPhone är att man kan installera program på P1:an. Eftersom jag levt med en Symbian-lur ett tag så ber jag härmed om hjälp från er:
Vilka program ska jag dra in på luren?
Läs gärna våra regler!