Legoversionen av Batman är tillbaka. Vi har röjt runt i Gotham.

Teknik

Motor

Samhälle

Spel

Popkultur

Fritid

Tjock

Tester

Dagens fråga

Tipsa!

Skaffa Feber+

Hetaste

Senaste

Legoversionen av Batman är tillbaka

Vi har röjt runt i Gotham

Jag är egentligen inget fan av varken spel eller filmer med superhjältar i fokus. Ändå har jag under mina år gått igenom min beskärda del av så väl filmer som serier. Batman, Superman, Spiderman och alla andra "man" som finns där ute. Helt okej, men inget livsrevolutionerande för min del.

LEGO däremot är jag ett stor fan av. I verkligheten. Bara känslan av att kunna skapa nästan exakt vad som helst med några små byggbitar i plast är fascinerande. Endast fantasin sätter gränserna, och tålamodet.

Vad gäller LEGO-spelen i stort har dock intresset varit ganska svalt från min sida. Jag har lirat en del LEGO Star Wars, LEGO Indiana Jones och LEGO Harry Potter där jag gillade den sistnämnda bäst. Men inget av spelen har lyckats hålla kvar min uppmärksamhet mer än i några kapitel. Därför är jag positivt överraskad av LEGO Batman 2: DC Super Heroes som, när jag nu tagit mig igenom halva spelet, fortfarande känns riktigt kul.

Jag har egentligen svårt att sätta fingret på vad det är exakt som håller mig kvar och som får mig att fortsätta harva igenom kapitel för kapitel. För storyn är ganska blasé, även om den har sina komiska inslag - speciellt Jokerns oneliners och den underliggande och konstanta rivaliteten mellan Batman och Superman. Ja, för det är ju inte bara Batman och Robin som är huvudpersoner i den här sagan utan duon får ta hjälp av den starkaste av starkaste som inte missar ett enda tillfälle att överglänsa sina två medsuperhjältar. Jag menar, vad kan egentligen två vanliga snubbar, som råkar ha en massa coola prylar, att sätta emot en snubbe som har kraften inbyggd... och som kan flyga? Det skulle vara kryptoniten då. Dessutom slåss de tre mot en rad välkända karaktärer som Lex Luthor, Joker, Riddler, Catwoman, Two-Face, Mr. Freeze och många andra.

Tänker jag efter lite är det nog ändå variationen i spelet som gör det intressant och underhållande. Och då snackar jag inte det här med att slå sönder och bygga ihop legoprylar för att samla mynt och lösa pussel - som ju är grunden i hela spelet. Nej, jag tänker på det faktum hur alla pussel har byggts upp i varje kapitel tillsammans med de flertalet olika dräkter som Batman och Robin kan växla mellan för att ta sig vidare i olika situationer. Just den mixen med problemlösning, dräktbytande och hjälp av en flygande Stålmannen tillsammans med det tillfredställande förintandet av legointeriör gör att varje bana är underhållande på sitt sätt. Ibland är det till och med riktigt svårt och klurigt. Mitt motto har blivit: slå sönder allt du kan se så hittar du säkert en lösning. Det brukar fungera.

Det jag egentligen inte gillar med spelet är det faktum att du, varje gång du stänger av spelet och sedan fortsätter vid ett annat tillfälle, kommer tillbaka till din Batcave. Ditt nav där du har alla coola prylar. Sedan får du helt enkelt sätta dig i bilen och snällt rulla tillbaka genom stad och land tills du når fram till ditt icke avslutade uppdrag. Personligen hade jag föredragit att det bara var fokus på storyn och att jag fick fortsätta exakt där jag slutade.

Men jag förstår också poängen med att de introducerat grottan. För varje "avslutad bana" eller kapitel kan nämligen spelas om igen och igen och nås då direkt från grottan. Det är ett val som finns ifall du helt enkelt bara vill samla extra mynt eller hitta fler gömda prylar som du kanske missade första gången. I och med att du också kan ta ett valfritt fordon i grottan och sedan utforska omgivningarna, inklusive Gotham City, får du också en större frihet att göra andra saker än att strikt följa berättelsen. Klättra lite på taken i Gotham och få tag på lite extra prylar, ta dig an bossar eller roa dig med att köra över skrikande och skräckslagna statister. Valet är ditt.

En annan enormt frustrerande aspekt av spelet är att dina medsuperhjältar är extremt korkade. Medan du med din aktuella huvudkaraktär snyggt och smidigt tar dig an fiender och manövererar vidare bland fällor och faror så står dina vänner bakom dig och bara tar stryk tills de dör. Eller så ramlar de helt enkelt ner för avsatser gång på gång på gång. Jag har flera gånger fått byta fram och tillbaka mellan karaktärerna bara för att få dem att gå vidare förbi kluriga passager där bifigurerna egentligen bara borde haka på. Sedan är striderna inte heller direkt kärnfysik. Tryck tryck tryck, slå slå slå. Fienderna är döda och du behöver bara fokusera på en enda knapp. Men så ska det också vara enkelt för den yngre målgruppen.

Över lag så är det ändå ett riktigt underhållande spel, även om jag själv endast håller mig till berättelsen och spelar ensam. För jag slår vad om att det är dubbelt så roligt i co-op där man slipper sitta barnvakt åt sina medhjältar. Fast då måste jag få vara den som glänser, förstås.

Spel, Multiplattform,

LEGO Batman 2, DC Super Heroes, Spelintryck, Superhjältar