Wikimedia, organisationen som driver det globala uppslagsverket Wikipedia, har släppt statistik över vilka sidor som besöktes mest under året i respektive land och här i Sverige var de populäraste sidorna "Sverige", "Johan Falk (filmer)" och "Martin Beck (filmer)".

För engelskspråkiga Wikipedia var de tre mest besökta sidorna under 2015 "Deaths in 2015", "Facebook" samt "Islamic State of Iraq and the Levant".

Ni kan kolla in de svenska respektive engelska topp-tio-listorna ovan respektive nedan. Under "Läs mer" hittas de 100 mest besökta Wikipediasidorna på svenska Wikipedia för 2015 och hoppar ni vidare på länken kan ni kolla in topp-100-listor för engelskspråkiga och andra länders Wikis.

Kinas lagstiftande församling, National People's Congress, klubbade idag igenom sin första antiterrorlag som gör att man tar ett ännu hårdare tag om övervakningen av sina medborgare på nätet.

Det nya förslaget innebär bland annat att mjuk- och hårdvaruleverantörer tvingas att installera bakdörrar och lämna över krypteringsnycklar till kinesiska myndigheter så att dessa enklare ska kunna övervaka vad misstänkta personer eventuellt har för sig på nätet.

Lagen har mötts av kritik från både utländska regeringar och människorättsorganisationer då dessa befarar att det kan orsaka skada för företags immaterialrättigheter och ytterligare strama åt yttrandefriheten i landet. Från Kinas håll säger man att så givetvis inte kommer att bli fallet och en kongressledamot säger i ett uttalande:
"Relevant regulations in the anti-terrorism law will not affect the normal business operation of companies, and we do not use the law to set up 'back doors' to violate the intellectual property rights of companies.
The law will not damage people's freedom of speech or religion"

Turkiet har drabbats av en rad cyberattacker nu i jul vilka hacktivistnätverket Anonymous säger sig ligga bakom och de uppger att man gjort detta för att man anser att Turkiet stödjer terrorgruppen IS (Daesh) genom att köpa olja från dem samt att ge skadade IS-terrorister vård.

I överbelastningsattackerna har det bland annat varit svårt att komma åt webbsidor tillhörande turkiska banker, polis, universitet och andra offentliga institutioner. I ett uttalande säger Anonymous:
"Turkey is supporting Daesh by buying oil from them, and hospitalising their fighters.
We won't accept that Erdogan, the leader of Turkey, will help Isis any longer.
If you don't stop supporting Isis, we will continue attacking your internet.
We will start to hit your airports, military assets and private state connections. We will destroy your critical banking infrastructure.
Stop this insanity now Turkey. Your fate is in your own hands."

Turkiet har själva inte pekat ut någon ansvarig för attackerna men bekräftar att det har lett till en del problem för en del av landets företag och institutioner. Det finns även misstankar om att Ryssland eventuellt kan ligga bakom attackerna. Ryssland och Turkiet hamnade som bekant i en infekterad konflikt efter det att Turkiet skjutit ner ett ryskt stridsplan för ett tag sedan. Även Ryssland har anklagat Turkiet för att stödja IS.

Ägaren till katten Tardar Sauce som antagligen är mer känd under sitt internetnamn "Grumpy Cat" stämmer nu kaffeförsäljaren Grenade Beverage som har sålt kaffebönor under samma namn.

Grumpy Cat och kaffeförsäljaren har tidigare haft ett samarbete där man sålt iskaffe under namnet "Grumppuccino" men man verkar inte ha haft tillstånd att sälja kaffebönor under det varumärket och därför stämmer nu Tardar Sauce ägare Grenade Beverage.

Grenade Beverage driver även webbplatsen GrumpyCat.com och där står det just nu att det för tillfället inte går att köpa några kaffeprodukter under varumärket. Grumpy Cats ägare vill nu ha skadestånd av Grenade Beverage samt att de skriver över domänen GrumpyCat.com på henne.

Google har meddelat på sin säkerhetsblogg att deras webbläsare Chrome från och med den 1:e januari 2016 kommer att börja varna användare om de ansluter sig till en webbplats som har ett SHA-1-baserat krypteringscertifikat.

Det handlar alltså om webbplatser som skickar data krypterat, typ Google, Facebook, Twitter och många, många fler, men som använder sig av den 20 år gamla krypteringsalgoritmen SHA-1 (Secure Hash Algorithm 1) [wiki] som i dagsläget inte anses tillräckligt säker för att garantera att "ingen" kan läsa den krypterade trafiken.

Förhoppningsvis kommer dock inte Chrome att behöva varna användare särskilt ofta då de organisationer och företag som utfärdar krypteringscertifikat inte kommer att vara tillåtna att utfärda SHA-1-baserade certifikat nästa år. Men det kan säkert finnas en och annan gammal webbtjänst som inte har uppdaterat sina certifkat efter det.

2017 kommer Chrome helt sluta stödja SHA-1-baserade krypteringscertifkat och då kommer man antagligen inte ens att kunna surfa in på de webbplatser som inte har uppdaterat sina certifikat tills dess.