Användare av OpenAI:s ChatGPT har upptäckt att chatboten vägrar att svara på frågor relaterade till vissa personnamn. I dagsläget verkar det handla om en handfull namn som OpenAI ser ut att exkludera från ChatGPT:s svar. Bland de namn som upptäckts som ChatGPT vägrar svara på frågor om finns:

Brian Hood
Jonathan Turley
Jonathan Zittrain
David Faber
Guido Scorza

OpenAI har än så länge inte kommenterat varför det inte går att ställa frågor om vissa namn. Ars Technica tror dock att det kan bero på att personerna i fråga har hotat OpenAI med stämningar om deras namn inkluderas i chatbotens svar:

"We first discovered that ChatGPT choked on the name "Brian Hood" in mid-2023 while writing about his defamation lawsuit. In that lawsuit, the Australian mayor threatened to sue OpenAI after discovering ChatGPT falsely claimed he had been imprisoned for bribery when, in fact, he was a whistleblower who had exposed corporate misconduct.
The case was ultimately resolved in April 2023 when OpenAI agreed to filter out the false statements within Hood's 28-day ultimatum. That is possibly when the first ChatGPT hard-coded name filter appeared."

Huruvida det här kan leda till att fler namn exkluderas från ChatGPT framöver återstår att se.

Europeiska unionens immaterialrättsmyndighet (EUIPO) har publicerat en rapport som kollar lite närmare på det här med piratkopieringstrender inom EU mellan 2017 och 2023. Enligt rapporten har piratkopieringen stabiliserats sedan 2021, men skillnaderna mellan medlemsländerna har ökat. I genomsnitt görs 10,2 besök på piratsajter per internetanvändare och månad i unionen.

Sverige sticker ut med över 17 besök per användare och månad, vilket är betydligt högre än genomsnittet. Tv är den mest piratkopierade kategorin i Sverige, där 57 procent av piraterna konsumerar tv-innehåll, främst via illegala streamingtjänster. Böcker och tidningar följer därefter med 28 procent, medan film står för 7 procent.

Rapporten indikerar att ekonomisk ojämlikhet och ungdomsarbetslöshet kan påverka piratkopieringsmönster. Länder med högre ginikoefficient visar en ökad tendens till piratkopiering, särskilt av mjukvara, musik, böcker och tidningar. Samtidigt finns en negativ korrelation mellan piratkopiering av tv och hög ungdomsarbetslöshet, vilket kan bero på att unga arbetslösa bor kvar hos föräldrar som betalar för lagliga tjänster.

Ett omfattande internationellt tillslag mot ett pirat-tv-nätverk har genomförts av rättsliga instanser i Europa. I Kroatien har 11 personer gripits för att ha sålt sportsändningar till upp till 22 miljoner användare. Även i Sverige har åtgärder vidtagits, där två husrannsakningar utförts i Skåne, dock har inga gripanden skett i Sverige ännu.

Europol rapporterar att 102 misstänkta personer har identifierats och 29 servrar beslagtagits, vilket beskrivs som en av de största insatserna mot illegala strömningsnätverk inom och utanför EU. Förutom att stänga ned sändningarna och gripa misstänkta har polisen även beslagtagit vapen, narkotika samt kryptovaluta motsvarande 1,6 miljoner euro.

Tidigare denna månad skrev vi om den internationella studien, Icils 2023, som visade att fyra av tio svenska åttondeklassare inte uppnår grundläggande kunskaper i dator- och informationskunnighet. Studien, som omfattar över 30 länder, visar också att tre av tio svenska elever har låga eller mycket låga kunskaper i programmeringens grunder.

Dock kan man ju undra om man själv är smartare än en åttondeklassare och om man hade klarat sig bra i testet själv. Det kan man fundera lite på då man nedan hittar några exempel från delen i testet som handlar om att digitalt söka, värdera, bearbeta och presentera information.

Nivå 1:
* Öppna en länk i en webbläsare.
* Anteckna huvudbudskapet från en video.

Nivå 2:
* Hitta information på en webbplats med flera webbsidor.
* Infoga information i en viss cell i ett kalkylblad.

Nivå 3:
* Bedöma tillförlitligheten i informationen på en webbplats, där vem som helst kan redigera innehållet.
* Använda ett kartprogram för att rita en rutt utifrån skriven information.

Nivå 4:
* Förklara hur lösenord kan krypteras.
* Bedöma tillförlitligheten i information på en kommersiell webbplats, som marknadsför en viss vara.
* Välja ut relevanta bilder eller illustrationer som stöd till text på en egenskapad affisch.

TechCrunch har varit i kontakt med källor som uppger att Meta planerar att dra en havskabel som i stort sett kommer att sträcka sig runt hela jorden.

Det ska handla om en kabel som sägs bli över 40.000 kilometer lång och kostnaden uppges landa på över 10 miljarder dollar. Meta har inte bekräftat uppgifterna, men spekulationerna om var kabelns anknytningsplatser kommer att ligga är i full gång. Nedan syns en skiss på hur kabelns dragning kanske kan komma att se ut. På skissen kallas kabeln för "W"-kabeln eftersom sträckningen påminner om alfabetets bästa bokstav "W".

Meta har tidigare varit med och finansierat flera havskablar, men den framtida kabeln är tänkt att helt ägas av Meta och enbart distribuera data från Metas tjänster. Enligt TechCrunch källor planerar Meta att presentera sina planer på en ny havskabel officiellt i början av 2025. När kabeln eventuellt kan börja byggas och senare tas i drift finns det än så länge inga uppgifter om.