Idag börjar sveriges nya datalagringslag att gälla och det är en lagstiftning som är tänkt att ersätta det så kallade datalagringsdirektivet som EU ogiltigförklarade 2014. Detta brydde sig inte Sverige så mycket om utan försökte fortsatt tillämpa detta ända fram till 2017 då svenska Kammarrätten till slut underkände den svenska datalagringen med hänvisning till EU:s beslut.

Att datalagringsdirektivet föll var för att det tillät generell datalagring vilket ansågs strida mot mänskliga rättigheter. Operatörer har vittnat om att man fått tusentals förfrågningar i månaden från polisen, inte sällan i skatteärenden, och alltså inte bara den typen av grov brottslighet, till exempel terrorism, som det var sagt att direktivet skapades för.

Enligt regeingen så ska den nya datalagringslagen inte tillåta generell datalagring men enligt de som satt sig in i lagen så handlar det om marginella förändringar och att operatörer fortsatt kan komma att tvingas genomföra generell datalagring. Något som antagligen betyder att även den här versionen av datalagringslagen så småningom kommer att hamna i EU-domstolen och då antagligen även underkännas där misstänker en del bedömare.

Aftonbladet skriver att även tunga remissinstanser som Svea hovrätt, Hovrätten för övre Norrland och de juridiska fakulteten vid Stockholms och Göteborgs universitet har påpekat likheterna mellan den nya datalagringslagen och det skrotade datalagringsdirektivet.