Polestar 4 har fått bakruta och blivit rolig att köra!
Men marknadsgänget har identitetskris
Polestar 4 var inte en dålig bil när den lanserades. Den var bara inte riktigt en Polestar. Den där körglädjen som vi hittat i Polestar 1, 2 och 3 fanns helt enkelt inte riktigt där. Det gjorde mig besviken, men jag vet helt ärligt inte om speciellt många av kunderna har brytt sig det minsta om det.
För även om bilen kanske inte gjorde skäl för Polestar-namnet så var det en trevlig bil att köra, om än kanske hellre på långfärd på motorväg än på små, kurviga vägar.
Hur stort problem avsaknaden av bakruta har varit är mycket oklart, men det har knappast varit den fördel som man hoppades på. Eller jag vet inte riktigt vad Polestar hoppades på helt ärligt, förutom att få till en koppling till Polestar 5.
Trots coupé och avsaknad av bakruta har man lyckats kränga rätt många Polestar 4 i Sverige.
- Plus: Kombi, om än liten
- Plus: Bättre på vägen
- Minus: Långsam laddning
Polestar 4 SUV vs Coupé
Nu har man tagit sitt förnuft till fånga och skapat en bil som har bakruta. Och som dessutom ser ut som en kombi. Men större har den inte blivit. Jo, med några få liter. På pappret skiljer det fyra (4) liter mellan coupé- och SUV-versionerna och det är inte mycket att ringa hem om. Räknar man upp till taket, vilket man officiellt inte gör, så skiljer det 129 liter mellan versionerna.
Polestar 4 SUV
Så det är klart att man får plats mer lite mer konstigt formade saker. Men du ska inte förvänta dig någon större skillnad, helt ärligt. Det är inte läge att åka till Elgiganten, köpa ny diskmaskin och slänga in den i bagageutrymmet.
Inte så oväntat kanske, men lite tråkigt. Bilen är för övrigt exakt lika stor som Polestar 4 coupé. Den har blivit två centimeter högre, men det beror på att den numera har rails på taket. Vilket ger den lite högre lastvikt på 100 kg (300 kg när man står stilla).
Polestar 4 Coupé
Så här skulle den sett ut från start!
När jag skojar med Polestar-folket om att den här versionen måste ha varit ett alternativ från början dementerar man det snabbt. Men det är så här den här bilen borde ha sett ut från start. Den där avsaknaden av bakruta har, enligt mig, aldrig varit vacker och har alltid sett ut som en idé som man kom på i slutet av utvecklingen.
Men som sportkombi känns designen helt rätt. Man kunde ha gjort nosen lite, lite hårdare men det är en smaksak.
Har blivit rolig att köra
Det är tre år sedan Polestar 4 lanserades och under den tiden har Joakim Rydholm på Polestar fått tid att faktiskt göra den här bilen rolig att köra. Jag kör den på små, slingriga vägar upp från Malaga och det är en otrolig skillnad mot första generationen. Bilen svarar på rätt sätt, är där den ska och gör vad den ska göra.
Hör Joakim Rydholm på Polestar prata om chassit
Jag ska inte överdriva detta, det har inte blivit någon racerbil. Vilket Polestar också är tydliga med innan vi nästa dag tar ut bilen på Ascari-banan. "Det är trots allt en familjebil" påpekar man innan vi sätter på oss hjälmen och kör ut på den mycket roliga banan. Man kan ju fråga sig varför de har tagit bilen till en racerbana om de måste påpeka att det inte är en racerbil.
Bilen beter sig som man förväntar sig på banan också, betydligt trevligare än tidigare men är inte överdrivet sportig. Vilket ingen förväntar sig heller. Jag konstaterar bara att den här bilen kommer att göra många familjer glada.
Chassiförändringarna är inte unika för SUV-versionen, även coupén har fått dessa.
Sportig bil och SUV i ett?
När man presenterade Polestar 4 för tre år sedan tjatade man hål i huvudet på oss journalister om att det här minsann var en SUV. Nu när man ska berätta att det här är en betydligt sportigare bil kan man inte släppa det där med SUV. Man har, av någon outgrundlig anledning, bestämt sig för att kalla den för SUV. Men man verkar inte lita på att folk kan tro att en bil som är rolig på vägen även kan klara av lite grusväg. Vilket är märkligt med alla dessa sportiga suvar som säljs nuförtiden.
Så innan de låter oss ta ut bilen på banan får vi en tur på en offroad-del. Och jag blir faktiskt en smula överraskad över hur kompetent bilen är på grus och rejält branta backar. Perfekta bilen kanske, både rolig att köra och klarar sig fram till stugan.
Tvåhjulsdrift räcker
Vill man köra lite offroad så bör man kanske välja den fyrhjulsdrivna versionen. Men är man bara intresserad av en trevlig bil att köra på trevliga vägar räcker den tvåhjulsdrivna versionen gott och väl. Då får man 200 kW på bakhjulen och det låter inte så mycket, men det räcker. Väljer man fyrhjulsdrift får man exakt samma motor på framaxeln och man får då alltså 400 kW. Men som sagt, det behövs inte.
Vilket kan tyckas konstigt. En bil som är trevlig att köra blir ju oftast ännu trevligare med mer effekt. Men SÅ rolig har inte Polestar 4 blivit och det här är en bil som ska köra lugnt och fint.
Se vad Peter Esse tycker om Polestar 4
Men det skiljer bara 30.000 kronor
Nu blir det nog fyrhjulsdrivet för de allra flesta eftersom prisskillnaden bara är på 30.000 kronor. Då slipper man även de fula svarta fälgarna som är det enda alternativet för den tvåhjulsdrivna versionen. Det känns inte som att Polestar vill sälja den bakhjulsdrivna alls.
Prislappen börjar på 634.000 kronor och den med fyrhjulsdrift kostar 664.000 kronor. Slantar man 50.000 kronor till får man Prime-paketet med head-up-display, Harman Kardon-ljudsystem, elektriskt lutbara baksäten och en massa annat. För ytterligare 50.000 kronor får man Performance-paketet med 22-tummare, Brembo-bromsar och guldiga säkerhetsbälten.
Fortfarande seg laddning
På många sätt har Polestar gjort sin 4:a till den perfekta familjebilen. Trevlig att köra, klarar sig till stugan, snygg och snabb. Hade jag varit 12 år och farsan hade köpt en sån här hade jag varit galet nöjd, för baksätet är lysande.
Det är egentligen bara vid laddstolparna som det är lite tragiskt. DC-laddningen går med upp till 200 kW och 10-80 procent tar 30 minuter. Inte så sexigt 2026.
Något med laddningen som är trevligt är att det numera finns stöd för V2L, något som Polestar visade upp genom att låta oss journalister sova i tält vid Ascaribanan. Självklart drevs allt i och kring tälten av bilarna. Ett trevligt tillskott, men inte lika världsunikt som det var när det kom till de första bilarna.
Läs gärna våra regler!