Dataspelsbranschens statistik för 2024 visar att mer än 80 procent av branschens omsättning kommer från företag som erbjuder mikrotransaktioner i sina spel. Det kommer nog inte som en större chock för många då intäktsmodellen generellt har skiftat från engångsköp till kontinuerliga köp i spel.

Denna kontinuerliga intäktsmodell har dock väckt kritik och satt frågan om konsumentskydd i fokus på EU-nivå. EU-kommissionen planerar att ta fram ett lagförslag, Digital Fairness Act, som väntas träda i kraft mot slutet av 2026. Nätverket för EU:s konsumentmyndigheter (CPC) kräver bland annat att priser för virtuella valutor ska anges i verklig valuta och att spelaren själv ska kunna välja exakt mängd valuta vid köp. CPC pekar också på att stora paket av virtuella valutor ofta lämnar spelare med kvarvarande valuta som inte räcker till något vilket man då anser kan vara avsiktligt från företagens sida så folk känner att de behöver köpa mer.

Dataspelsbranschen ifrågasätter dock detta och förespråkar i stället egna lösningar. Per Strömbäck från Dataspelsbranschen menar att staten inte bör detaljstyra vilka erbjudanden som får finnas på marknaden om den svenska spelindustrin ska behålla sin konkurrenskraft och exportförmåga.