Meta har släppt en ny version av sin stora språkmodell (LLM) Llama, AI-modellen som bland annat används för att driva Meta AI, Metas stora satsning på generativ AI.

Llama 3.1 är precis som sin föregångare open source, något som innebär att den inte är exklusiv för Metas egna AI-applikationer. Llama 3.1 släpps i tre olika storlekar, 405B, 70B och 8B där "B" står för miljarder (billion) parametrar som modellen använder för att komma fram till beslut den gör. Meta säger själva att 405B-versionen är mer kompetent än konkurrerande modeller från OpenAI (GPT-4 och GPT-4 Omni) och Anthropic (Claude 3.5 Sonnet).

Meta uppger att Llama 3.1 405B är mer kompetent på matematik, översättningar och kodning än sina konkurrenter, något man säger sig ha testat i över 150 olika benchmark-modeller. Utvecklare kan ladda hem de olika Llama 3.1-modellerna nu. Användare där Meta AI är släppt kan testa modellens resultat där. Meta AI är än så länge inte tillgängligt på den svenska marknaden.

Det är ju Max som har hand om sändningarna från de Olympiska spelen i år och nu har man berättat lite mer om funktioner som kommer i appen. Den första är att man kommer att lägga in tidsmarkörer i sändningarna, så att man enkelt ska kunna hoppa i sändningarna mellan ögonblicken där det händer lite intressantare saker. Man kommer även att lägga in en notisfunktion för guldmedaljer. Med denna påslagen får du en notis om att en guldmedalj är på gång att vinnas och kan sedan hoppa över till den sändningen. Då kommer du alltså, om det fungerar som det ska, få se ögonblicket när guldet finns live och inte i efterhand. Rätt najs! Fungerar på webb och i mobilappen.

Man kommer även att ha en lista med alla livesändningar som är igång och man kommer att kunna skapa en personlig lista över saker man vill se. Man erbjuder inte bara svenska kommentatorer utan man kan välja mellan 20 olika språk och 400 kommentatorer.

Öppnings- och avslutningsceremonin kommer dessutom att strömmas i HDR.

Den del av Apple som man kallar för Services går extremt bra. Det första kvartalet i år drog denna del in nästan 24 miljarder dollar, vilket är drygt 26 procent av Apples omsättning. Området, som innehåller App Store, iCloud och Apple Pay, drar in mer än Mac, iPad och Apple Watch tillsammans.

Men allt verkar inte vara guld och gröna skogar. Apple TV+ verkar vara lite av ett sorgebarn och nu drar man lite i handbromsen. Apple har riktigt djupa fickor, och det verkar Hollywood utnyttja. Chefen över Services Eddy Cue ska ha sagt till Apple TV+-cheferna Zack Van Amburg och Jamie Erlicht att styra upp detta. Kort och gott så måste de sluta spendera så mycket pengar per serie och per film de skapar.

Att saker och ting kostar pengar hade nog varit ok om folk faktiskt tittade på tjänsten. Enligt Nielsen så spenderas 310 miljoner timmar på Apple TV+ varje vecka i USA, vilket kan tyckas mycket. Men det är bara Paramount+ som är sämre. Hulu och Amazon har mer än en miljard timmar, HBO/Max har 2,5 miljarder, Disney+ har 5,3 miljarder och jätten Netflix har 32,9 miljarder tittade timmar i veckan.

Apple-folk säger dock att Nielsen-siffrorna inte visar hela sanningen och att man bara mäter på vissa enheter, men det säger ändå något.

Kanske är det dags för Apple att sluta göra så bra saker? Mycket av det man levererar är ju bra, men det är kanske för tillrättalagt?

266 miljoner euro. Så stor blev vinsten för Spotify förra kvartalet, vilket är en ökning från 168 miljoner euro för kvartalet innan. Vinsten var högre än förväntat, och man slog dessutom alla andra siffror förutom antalet premium-medlemmar.

Spotify har nu 246 miljoner prenumeranter och 626 miljoner aktiva användare. Man drar nu in 4,62 euro per användare vilket gör att omsättningen ökade med 20 procent och landade på 3,8 miljarder euro. Bruttomarginalen landade på rekordhöga 29,2 procent. Ökningen i intäkt per användare beror främst på höjda priser.

Spotify tror att man kommer att göra ännu större vinster i framtiden. Nästa kvartal väntas vinsten ligga på 405 miljoner euro.

Google står på två ben just nu, och det är ingen superenkel balansgång. Man är å ena sidan väldigt beroende av en webb som fungerar och som är attraktiv att använda. Å andra sidan är man också beroende av att annonsörer på just webben är nöjda.

För att lyckas med detta har man utvecklat Privacy Sandbox, ett system som skulle lyckas med konsten att låta oss användare ha en integritet, men samtidigt ha alla verktyg för annonsörer i sig, så att man kan hålla igång en fungerande annonsaffär. Tanken var att alla skulle börja använda Privacy Sandbox och att man helt enkelt skulle stänga av tredjepartscookies.

Men nu har man dragit i handbromsen. Cookies får vara kvar, helt enkelt eftersom annonsindustrin inte verkar vilja anpassa sig. Istället säger Google att man i Chrome kommer att låta användarna "fatta ett välgrundat val som gäller för deras surfande". Exakt hur detta kommer att se ut återstår dock att se.