Apple har ju hoppat på AI-tåget på riktigt med Apple Intelligence. Som en förlängning av det kommer Apples operativsystem att erbjuda ChatGPT från OpenAI, om användaren vill det. Överlag är ju Apple lite nervösa över att lägga in den här typen av AI i sina system och de säger att de bryr sig mycket om användarnas integritet. Då kan det ju vara bra att ha lite kontroll, eller i alla fall koll.

Enligt en rapport från Bloomberg har Phil Schiller från Apple nu tagit en plats i OpenAIs styrelse. Phils roll kommer att vara som observatör och han kommer inte att kunna rösta om beslut. Men med rollen i styrelsen får Apple viss insyn i OpenAI.

Microsoft är ett annat bolag med täta band till OpenAI. De har tidigt investerat och använder många av deras funktioner i sina tjänster. Microsoft har även de en liknande roll i OpenAIs styrelse.

Roliga ordspel går det ju egentligen inte att få nog av, vilket ju är bra eftersom det nu finns ännu ett nytt svenskt sådant spel. Spelet heter Rabbel och är ett dagligt ordspel där man ska försöka hitta alla orden i ett 4x4-rutnät. Varje dag får man nya bokstäver och nya ord att hitta. I dagens utmaning finns det fyra ord att hitta. Hur många lyckas du med?

I april började Meta rulla ut en märkning på innehåll som var skapat av eller med hjälp av AI. Man la till "Made with AI" på dessa poster, vilket ju var bra på sätt och vis.

Men det där med vad som är skapat av eller med AI är något som inte är svart eller vitt. Till exempel kan en fotograf ta en bild med en ytterst analog kamera och sedan dra in denna i Photoshop. Om hen där sedan använder en funktion som använder AI för att retuschera bilden, så har ju bilden viss inblandning av AI, men bilden är ju för det inte skapad av AI.

Meta ändrar därför sin märkning och lägger till en liten AI Info-knapp.

Det är väl i grunden bra att man vet om innehåll är skapat av AI, men var går gränsen? Ska texter som har stavningskontrollerats eller bilder som har retuscherats också märkas?

En kvinna från San Francisco har lämnat in en stämningsansökan mot Microsoft och två stora amerikanska sexleksaksbutiker för att deras webbplatser påstås spåra användare utan deras samtycke. Stämningen hävdar att dessa butikernas webbplatser använder Microsofts Clarity-spårningsprogram för att övervaka vad besökare söker efter och köper, trots att de säger att de inte gör det.

Microsofts Clarity-programvara påstås spela in användares musrörelser, klick, rullningar och navigering i realtid. Microsoft hävdar att Clarity bearbetar anonym data för att förbättra sina produkter och tjänster genom maskininlärning.

Enligt klagomålet ger butikerna Microsoft tillgång till och möjlighet att använda besökarnas privata information för kommersiella ändamål. Klagomålet hävdar att detta beteende strider mot butikernas sekretesspolicyer som lovar att inte dela sådan information med tredje part. Stämningen påstår också att detta bryter mot flera amerikanska integritetslagar.

Varken Microsoft eller någon av sexleksaksbutikerna har ännu kommenterat anklagelserna.

Det är inte första gången en sådan här stämning dyker upp, då det tidigare i år lämnades in en liknande grupptalan mot en annan stor sexleksaksbutik för att de delade användardata med Google.

Sedan generativa AI-tjänster gjorde sitt intåg på marknaden för cirka två år sedan har många av dessa kritiserats för att bortse från upphovsrätten för att fylla sina tjänster med material och träna upp sina stora språkmodeller. Ett företag som verkar ha tagit detta till en ny nivå är Perplexity AI, ett företag som bland annat försöker konkurrera med Google.

Perplexity AI har bland annat använt material från Forbes som skyddats bakom betalväggar. Där har man kopierat både artiklar och bilder i artiklar som man sedan publicerat i sin egen "svarsmaskin" för Perplexitys användare. Vidare ser företaget inte ut att respektera den så kallade robots.txt-filen ("robots exclusion protocol"), en fil där webbplats-ägare kan ange vilka delar av sin sajt som man inte vill att sökmotorer eller andra ska spindla med sina robotar.

Perplexitys VD Aravind Srinivas uppger att företaget själva inte brutit mot robots.txt-riktlinjen på nätet men att leverantörer av data som man köper in har gjort det. Det verkar dock inte som om Srinivas har några planer på att åtgärda detta skriver The Verge.

The Verge har skrivit ett lite längre reportage om Perplexitys i det närmaste ohederliga metoder för att samla in data till sin tjänst, vilket ni kan läsa på länken nedan. Den avslutas med:

"I’m not the one who’s telling you the foundation of Perplexity is lying to dodge established principles that hold up the web. Its CEO is. That’s clarifying about the actual value proposition of “answer engines.” Perplexity cannot generate actual information on its own and relies instead on third parties whose policies it abuses. The “answer engine” was developed by people who feel free to lie whenever it is more convenient, and that preference is necessary for how Perplexity works."