Vi testar iPod shuffle
Första intrycket är rätt mycket kärlek
Vi plockade upp en iPod shuffle i går när Macsupport öppnade sin nya butik i Sickla. Jag har alltid gillat shuffle, den är genialisk när man bara vill lyssna på musik, vad som helst, om man går en sväng på stan eller går ner till tvättstugan.
Det första som slår en är så klart formatet - den är sjukt liten. På gränsen till för liten, det finns risk för att man tappar bort den, men det får man leva med.
Själva konstruktionen är otroligt genomtänkt. Clip:et är extremt viktig för shufflen, den är liksom gjord för att sättas fast på något. Att hörlurspluggen sitter i gångjärnet för clipet är sjukt snyggt.
Den gamla shufflen var större men också plastigare. Nya shufflen har samma sköna metallyta som iPod nano och känns grymt mycket lyxigare än den gamla. Den gamla kändes billig, det kändes lite som om man köpt en shuffle för att man inte hade råd att köpa en dyrare iPod, nu känns det mer som man har valt att köpa en iPod shuffle.
Tillbaka till konstruktionen - man har skippat inbyggd USB-port och laddning och dataöverföring sker via hörlurspluggen. Snygg lösning, men man måste ha med sig dockan om man vill använda den som USB-minne. Frågan är hur många som verkligen har använt sin shuffle som USB-minne.
Integrationen med iTunes är som brukligt är nu för tiden, inget konstigt med den egentligen. Förpackningen är av samma stil som för iPod nano och man får med docka och lurar.
Lurarna ja. Man får med Apples gamla lurar vilket är grymt mögigt. Antingen så är Apple snåla och slänger med dem för att de är billigare att tillverka eller så har man en miljard lurar i ett restlager som man vill bli av med. I vilket fall så är det trist.
Jag gillar nya iPod shuffle. Jag var lite skeptisk innan jag köpte den, men den känns bara bättre och bättre. Känslan är dubbelt så bra som mot den gamla versionen, minst. Trots missar som lurarna får den denna gott betyg.
Läs gärna våra regler!