Jag gjorde detta på Ubuntu en gång, tog sin lilla tid och var lite buggigt, samt att man fick hämta saker från så många olika källor. Det man mest av allt ville ha var att docken skulle fungera som i OSX men det gjorde den ju inte tyvärr.. (Testade detta tidigt 2008 så nya lösningar kan ha kommit upp)

Jag gjorde det tidigt 2009 på Ubuntu. Det går ganska snabbt att få in och ser bra ut, men eftersom funktionaliteten inte är den samma blir jag mest förvirrad. Dessutom är det en massa hemmagjorda smådelar som undan för undan byts ut när man uppgraderar systemet. En gul grej att leka med i början men, så klart, inte så praktiskt.

Alla borde göra detta. Det är mycket lärorikt.
Jag gjorde motsvarande i WIndows XP för ett par år sedan. Det man lär sig är hur lite av vad vi kallar "Macigt" faktiskt hänger på färger och ikoner. Jag kunde på Xp att se ut väldigt mycket som Mac OS X men det blev då ännu tydligare hur hemsk användarupplevelsen är eftersom jag hela tiden just förväntade mig att saker skulle vara responsiva som på Mac.

Känslan är väldigt Twilight Zone.

I Linux borde saken vara 10ggr värre eftersom Linux, rent GUI-mässigt, är långt efter Windows och ännu länger efter Mac. Allt i min högst personliga bedömning. (OBS att Linux rockar som Server-OS. I den formen använder jag Linux varje dag och skulle nog inte vilja byta ens till Mac där)

Det är nästan lite patetiskt ... Hur så många tror att det som gör Mac till Mac är det rent ytliga utseendet. Ja, det handlar om design, men inte design i bemärkelsen "fina former och färger" utan design i bemärkelsen logiska upplägg, integration, konsekventa funktioner, genomtänkta placeringar av funktioner och former och färger valda av en viss anledning för att dess syfte ska framgå tydligt utan att de samtidigt är ivägen, etc, etc.
Varför kan inte Linux-världen försöka göra ett helt eget gränssnitt utifrån nya egna principer istället för att göra värdelösa bleka kopior av Windows eller Mac OS fast med 100 fler inställningar? Det finns säkert hur mycket nytänkande som helst bland de människorna som man skulle kunna ta tillvara på istället.