Jag har varit på mitt livs bästa provkörning
Polestar 5 från Göteborg till Sahara
De flesta presskörningar är stora maskinerier. Ett bilmärke hyr ett hotell under några veckor på en bra plats och flyger in media från världens alla hörn. Man anländer ena dagen, kör lite, får en brief, träffar experter, sover lite, kör lite mer, skapar innehåll och åker hem. Det funkar rätt bra, alla får samma körning, samma innehåll och det hålls relativt kompakt, även om det brukar kosta skjortan. Och det är sällan journalisternas flygbiljetter eller middagar som kostar pengar, runt omkring finns ett gigantiskt maskineri. Exakt hur mycket det brukar kosta är väldigt olika, och något som märkena inte är sugna på att dela med sig av. Men tiotals miljoner kronor är inte ovanligt, beroende på storleken på lanseringen. Jag har precis kommit hem från en väldigt annorlunda provkörning i Marocko, där jag har rattat Polestar 5 under två dagar. Hur bilen var att köra får ni reda på när embargot släpper på måndag. Men jag kan redan berätta att själva körningen var magisk.
Grand tourer på grand tour
Polestar 5 är en grand tourer och därför ville Polestar göra en presskörning som verkligen var just det, en grand tour. Man började i Göteborg och slutade i torsdags i porten till Sahara.
Totalt har man kört bilarna 620 mil, varav 340 mil har körts av journalister på sju olika ben, med tolv journalister på varje ben uppdelade i sex bilar. Anledningen till att journalisterna inte körde hela vägen är helt enkelt för att det finns mycket trevliga vägar längst sträckan, men också tråkiga vägar som tar tid att köra. De slipper vi gärna, inte för att vi är fina i kanten, men det finns ju (tyvärr) begränsat med tid.
En väldigt stor apparat
Förutom de sex pressbilarna fanns det ett antal andra bilar med på resan. Två reservbilar, som aldrig behövde användas. Enda missödet under hela resan blev en punktering. Dessutom två Polestar 5 som hela tiden åkte i förväg för att skapa bild- och videomaterial, två Polestar 5 till för PR-gänget, 23 Polestar 3 för crew och för att skjutsa folk, en Volvo EX90 för läkaren och en lastbil för att frakta saker. En rejäl apparat alltså. Med på resan var 109 personer, förutom journalisterna. Inte på en och samma gång, utan under hela resan. Under turen har man bott på 57 olika hotell, bara en sådan sak.
Elbil går finfint att köra långt med
Men det kräver förstås lite planering. Speciellt i Marocko, där man inte hittar laddpunkter i varje hörna direkt. Men Polestar-gänget lovar att all laddning har skett på publika laddplatser och att ingen generator har varit med eller använts. Men jag såg inte en enda snabbladdare längs de vägar vi körde på, så det gäller att planera och fokusera på destinationsladdare. Min egen erfarenhet av elbil i övriga Europa är extremt bra. Visst kan det vara lite knepigt i någon by någonstans, men längs de stora vägarna kräver EU att det finns laddplatser.
Magiska vägar i Marocko
Benet som jag fick äran att köra var i Marocko, från Marrakesh till Sahara. Marocko är ett land som är kontrastrikt. Inne i Marrakesh är det en vild blandning av relativt moderna Daciamodeller, mängder med moppar och en massa udda fordon som fraktar allt från människor till lamm. Rör man sig lite utanför stan blir det snabbt väldigt spartanskt och det är inte alls ovanligt att man ser Renault 12 rulla runt på vägarna i mer eller mindre uselt skick. Mina förhoppningar på vägarna var alltså inte stora, jag var mer inställd på spänning och äventyr än grym bilkörning. Så fel jag hade. Vägarna uppe i Atlasbergen var nämligen helt magiska, och i kombination med sagolika vyer är det här en av de bästa körningarna jag någonsin gjort. I vanliga fall när man hittar magiska vägar är det oftast en kortare sträcka. Innan och efter är det oftast tråkigt eller motorväg. Man har kanske 15-20 minuter med fina vägar. Här var det mil efter mil, timme efter timme. Helt sjukt.
Designers och experter mer på hela resan
En av anledningarna till att jag åker på presskörningar är att det, ofta, finns en massa grymma experter med. PR-folk är också trevliga och kunniga, men att kunna ställa frågor till de som verkligen har skapat bilen och som varit med under processen är otroligt givande. Då kan man få riktiga svar på konstiga frågor. Oftast är dessa med på middagar eller briefings, men den här gången var de med på hela resan. Att hela tiden ha access till Nahum som har ritat bilen, Lina som vet precis alla specifikationer eller Christian som ser till att bilen blir vad man har sagt att den ska bli, det var lite extra trevligt. Väldigt lyxigt.
Högtiden Eid tömde vägarna
I onsdags var det den muslimska högtiden Eid al-Adha, vilket är den andra delen av Eid. Den första infaller när ramadan är slut, och den andra infaller ungefär två månader senare. På tisdagen, när vi körde från Marrakech upp i Atlasbergen, var det fullt ös i alla byar vi åkte igenom. Alla förberedde sig för att fira Eid. På onsdagen, när det alltså var Eid, var det helt folktomt, både i byar och på vägarna. Det var lite som känslan efter en festival, ena dagen är en plats fylld av människor och dagen efter inte en kotte.
Poliserna försvann också med Eid
Att få de här underbara vägarna helt för oss själva var en extra trevlig bonus. Borta var också poliserna, runt om i Marocko finns det många poliser som har små kontroller här och där. Man kontrollerar att folk håller hastighetsbegränsningarna, använder säkerhetsbälte och inte kör runt i allt för tokiga fordon. Med svenska mått mätt kör folk verkligen runt i tokiga fordon, bilar och annat som absolut inte hade gått igenom en besiktning, men man verkar vilja få lite koll. I Sverige dör varje år drygt 200 personer i trafiken, i Marocko är siffran 4000 personer. Så det finns anledning.
Getter också en del av trafiken
I Sverige har vi bilar, lastbilar och en och annan tvåhjuling i trafiken. Djur som ska äta levereras i vakuumförpackning. I Marocko är det annorlunda. Där tycker man att det är trevligt med färskt kött och kör lamm och getter levande så långt man kan till där de ska ätas upp. Vilken strategi som är bäst kan man ha åsikter om, men det gör att det blir lite intressanta inslag i trafikbilden här och där. Förutom djur som fraktas på eller i fordon finns det djur här och där på andra ställen. Åsnor är inte ovanliga i trafikbilden och ibland ska en hög med väldigt söta getter ta sig över vägen. Då får man snällt ta en paus!
Jag vill tillbaka!
Jag brukar aldrig skriva något om själva apparaten runt en provkörning, det är väldigt sällan värt att ens nämna. När tillverkare försöker vara kreativa och ha lite sidoaktiviteter faller det ofta platt, vi som är där har inte så mycket tid och har vi rest långt vill vi köra så mycket som det bara går. I det här fallet blev det en extremt trevlig kombination av upplevelse och körning. Väldigt bra körning. Det jag framförallt tar med mig hem är dels att landet är trevligt och bjuder på fantastiska miljöer, men framförallt blev jag positivt överraskad över hur bra vägarna var. Jag har kört på många vackra, utmanande och fantastiska ställen, men oftast är det två timmar med tråkig körning och en kvart med magisk körning. Atlas-bergen bjöd istället på mil efter mil efter mil av vägar som gav gåshud både på plats och när jag tänker tillbaka på det. Jag hoppas att jag får provköra fler bilar på dessa vägar, annars kommer jag att ta mig ner själv, hyra en bil och köra själv. Tillbaka ska jag, på ett eller annat sätt.
Bil,
Feature,
Polestar,
Polestar 5,
Biltest,
Marocko,
Grand tourer,
Presskörning
39.8°
0Roger Åberg
idag kl 21:00
+
Per månad
39 kr
Betala löpande per månad. Ingen bindningstid.
Starta prenumeration
Per år
299 kr
Enklast och billigast, bara 25 kronor i månaden. Betala löpande per år. Ingen bindningstid.
Prova 14 dagar gratis innan du bestämmer dig.
Starta gratis provperiod
Engångsköp
349 kr
Slipp återkommande betalningar, betala ett år i taget. Betala med kort eller Swish.
Köp utan prenumeration
